65814.jpg

Sagodagen firas 18.10

15.10.2018 kl. 14:35
Varje år den 18 oktober, på Satus namnsdag (Saga har namnsdag 17.10), firas den riksomfattande Sagodagen-Satupäivä.

Sedan 2008 har det ordnats program med sagotema på olika håll i landet. Senaste år ordnades över 100 sagoevenemang på 42 orter. I år ordnas program även i Pargas bibliotek, där det på förmiddagen bjuds både på sagor och på en ordverkstad.

Sagor, barnlitteratur och illustrationer har en enorm betydelse för utvecklingen av barnets språk, förståelsen för fantasins möjligheter och förmågan att ta emot konstupplevelser. Sagor läses ofta för att barn ska lugna ner sig, som godnattsagor eller inför vilan på dagis. Men det finns många sagor som definitivt inte är lugnande, t.ex. spännande äventyr eller deckargåtor. Efter något riktigt spännande kan det vara svårt att somna och det kanske ger upphov till intressanta diskussioner. Med hjälp av sagor och berättelser kan man därtill fritt och tryggt pröva på olika alternativ vid konflikter. Högklassig barnlitteratur ger också möjlighet att behandla svåra frågor, som t.ex. döden, skilsmässor eller mobbning. För att inte tala om den glädje man känner av att uppleva fin berättelse tillsammans.

Målsättningen med Sagodagen är att skapa en gemensam upplevelse för barn, unga och fullvuxna, att mitt i vardagens brådska och erbjuda alla ålderskategorier en möjlighet att tillsammans dyka ner i sagans värld. Med hjälp av en gemensam festdag vill Sagodagens grundare öka medvetenheten om barnkulturens och sagornas betydelse och säkerställa att barn och ungdom får en inblick i levande och högklassig barnkultur. Man är aldrig för gammal för sagor och det är bra att fortsätta med högläsning även när barn lärt sig läsa själva. Lyssnandet aktiverar nämligen en annan del av hjärnan än läsandet.

Sagor har utvecklats genom tiderna. För länge sen var sagorna en del av muntlig berättartradition och det var naturligt att de förändrades en aning varje gång de berättades. Småningom utvecklades skriftspråket och när det blev en del av vardagen började man skriva ner berättelser. Under första delen av 1800-talet samlade bröderna Grimm in folksagor från olika muntliga källor. Avsikten var ursprungligen att kartlägga det tyska språkets historia men sagosamlingen, som till slut innehöll över 200 sagor, blev ett verk som inte skulle glömmas. Berättelserna som bröderna Grimm samlade var ofta ganska grymma. Genom tiderna har de anpassats för en yngre publik med lite mjukare slut och ändrade detaljer. Ett exempel är att Rödluvan fick sin röda luva senare och att hon nuförtiden blir utsläppt ur vargens mage.

På 1800-talet skrev H.C. Andersen nya sagor. Han inspirerades av de traditionella sagorna han hade hört och nu betraktas hans sagor som traditionella. Vem känner inte till t.ex. Prinsessan på ärten? Men dagens barn har kanske en annan uppfattning. Vid en ordverkstad nyligen pratade vi om traditionella sagor och då blev barnen överraskade över att det inte skulle handla om t.ex. Harry Potter och Narnia.

Paolas favoritsaga som barn var Bambi, den lästes om och om igen! Barn tycker om att höra samma berättelse många gånger. Varje gång snappar de upp något nytt i texten eller bilden. Det är också en viss trygghet i att höra samma sak om igen. Vem har inte upplevt att barnen rättar en om man berättar en saga på ett annat sätt än man brukar?

Så läs sagor för stora och små! Sagor och berättelser är viktiga källor till glädje och gemenskap. Vilken var din egen favoritsaga? Kanske Sagodagen är en bra dag att ge den vidare genom att läsa eller berätta den.

Läs mera om Sagodagen här.

 

Paola Fraboni och Lena Långbacka
paola.fraboni(at)sydkusten.fi
lena.langbacka(at)sydkusten.fi

 

Var kommer sagorna ifrån?

Från farmors lappkorg där i vrån,
från spisen i vårt sommarhus,
från regnbågen, så klar och ljus,
ifrån en fjärran, fjärran ö,
ifrån en blomma vit som snö,
ifrån en liten strumpa blå,
från golvet som den trampar på,
från världen som är vid och stor.
Vid örat ditt en saga bor.

Kaija Pakkanen

 

Iréne Poutanen